Premiärdoppet

Min kompis David hävdar att han har tagit bad som är djupare än vad jag är.
I beg to differ.
I min bok är jag Marianergraven fjorton gånger om. I min bok är mitt sinne lika mörkt som den svenska hösten.

I det första kapitlet penetreras en av mina stora livsfrågor. Tag din kärestas hand, brace yourselves:
Att dricka alkohol fem gånger i veckan lär betraktas som ett missbruk.
Varför gäller inte samma sak för en människa som arbetar fem av sju dagar? I mina memoarer är denna en arbetsnarkoman.

Fundera på det ett tag. Medan du gör det ska jag presentera fler exempel på funderingar som får mig att likna ett oändligt universum. Mörkare än Zorros mustasch - kyligare än kokain.

Micke Tornving är skrämmande lik Cosmo Kramer. Tror ni mig inte? Pröva Googles bildsökning.

Här kommer en vattendelare. Ni som är med mig kan betrakta er som vettiga varelser. Kör.
Personer som flaxar med näsborrarna samtidigt som de förklarar skämt är tråkiga. Dessa försvinner in i en ond cirkel av idioti och avsaknad av fingertoppskänsla.
- Om du träffar en människa som försöker lätta från marken med hjälp av näsan - fly för Guds skull, sa Max och flög iväg.  

Våra mest triviala upplevelser är de som föder flest tankar. En avbruten konsversation kan transformeras till två veckors tankeverksamhet. Inom de flesta områden är jag blott en lekman. Detta är inte ett av dem.

Att cykla är fantastiskt.

Tillåt mig att sidospåra. Jag och min bloggkamrat har som policy att, i så lång utsträckning som möjligt, inte avhandla vad som pågår i vår vardag. Men i det här fallet är det näst intill omöjligt.
Efter midsommar tar jag farväl av sena nätter. Förvänta er antingen blogginlägg i massor eller dragkedja upp till hjässan. Vi lämnar det så.


Kontentan är tydlig. Jag försöker för mycket.

/Max aka Zorro.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0