Jordbävningen
Det sägs att det sista som lämnar människan är hoppet. Jag är själv, tro det eller ej, en människa.
Därför tror jag på hoppet. Och jag må vara född i går, men jag var vaken sent i går natt. Tänk på det.
Det här är en blogg av återkommande teman och det som åter kommer har alltså en gång varit. Min fråga till er lyder:
Kan det som en gång varit komma åter med samma perfektion?
Mitt svar: Kanske. Men oftast inte.
Ja, jag talar så klart om min ansiktsmatta. Ja, jag hoppas fortfarande på en ökad kroppsbehåring.
Jag har haft strån på min haka. Flera stycken. Visserligen inte särskilt många - men ändå. Dessa hårstrån har onekligen funnits där, andats samma luft som du och jag samt upplevt världen. Jag vet inte om mina strån kan växa ut och bli lika vackra igen. Det är det jag drömmer om. Helst vackrare, förstås.
Men jag hoppas inte bara på skäggväxt. Jag hoppas även på humor, obekväma situationer och viktnedgång.
- Humor. Känns otroligt tufft i tider av en så enorm idioti att den skulle ge högre utslag på richterskalan än Valdiviajordbävning 1960. Jag lider när människor skrattar åt dålig humor. Jag lider när andra personer gör pinsamma försök till att vara roliga. Jag lider till och med när jag själv försöker vara rolig. Och då brukar jag straffa mig själv med en klassisk omgång "tio tusen nålar".
Men trots detta tror jag på humorn. Jag tror, hoppas och vill att gemene man ska kunna titta på Gina Dirawis (Ana Gina) videoblogg utan att skratta. Hon är så fruktansvärt usel att det börjar forsa blod ur mina öron varenda gång hon öppnar baguetteinkastet. Vilket kan tyckas vara en viss talang i sig. Men det är det inte - hon suger. Denna kvinna sitter med i socialnämndens råd och utskott för intelligensbefriade.
Titta helst inte på klippet här under. Det är så infernaliskt värdelöst att jag inte vet vad jag heter.
Men om ni väljer att utsätta er för denna mentala smärta trots allt, droppa då en arg line i kommentarsfältet och hjälp mig i kampen mot idioti.
Jag hade egentligen tänkt fortsätta den här listan. Men blotta tanken på denna ärkesopa äcklar mig. Jag är så förbannad att jag helt enkelt inte klarar av att avsluta mitt verk.
You can put the blame on Ana Gina, som Akon sade.
Nej, nu måste jag samla mig. Men tro mig - jag återkommer i ämnet. Då med en ny och fräsch komedilektion och en minst lika pessimistisk syn på livet som vanligt.
/Max aka Management by Anger
Därför tror jag på hoppet. Och jag må vara född i går, men jag var vaken sent i går natt. Tänk på det.
Det här är en blogg av återkommande teman och det som åter kommer har alltså en gång varit. Min fråga till er lyder:
Kan det som en gång varit komma åter med samma perfektion?
Mitt svar: Kanske. Men oftast inte.
Ja, jag talar så klart om min ansiktsmatta. Ja, jag hoppas fortfarande på en ökad kroppsbehåring.
Jag har haft strån på min haka. Flera stycken. Visserligen inte särskilt många - men ändå. Dessa hårstrån har onekligen funnits där, andats samma luft som du och jag samt upplevt världen. Jag vet inte om mina strån kan växa ut och bli lika vackra igen. Det är det jag drömmer om. Helst vackrare, förstås.
Men jag hoppas inte bara på skäggväxt. Jag hoppas även på humor, obekväma situationer och viktnedgång.
- Humor. Känns otroligt tufft i tider av en så enorm idioti att den skulle ge högre utslag på richterskalan än Valdiviajordbävning 1960. Jag lider när människor skrattar åt dålig humor. Jag lider när andra personer gör pinsamma försök till att vara roliga. Jag lider till och med när jag själv försöker vara rolig. Och då brukar jag straffa mig själv med en klassisk omgång "tio tusen nålar".
Men trots detta tror jag på humorn. Jag tror, hoppas och vill att gemene man ska kunna titta på Gina Dirawis (Ana Gina) videoblogg utan att skratta. Hon är så fruktansvärt usel att det börjar forsa blod ur mina öron varenda gång hon öppnar baguetteinkastet. Vilket kan tyckas vara en viss talang i sig. Men det är det inte - hon suger. Denna kvinna sitter med i socialnämndens råd och utskott för intelligensbefriade.
Titta helst inte på klippet här under. Det är så infernaliskt värdelöst att jag inte vet vad jag heter.
Men om ni väljer att utsätta er för denna mentala smärta trots allt, droppa då en arg line i kommentarsfältet och hjälp mig i kampen mot idioti.
Jag hade egentligen tänkt fortsätta den här listan. Men blotta tanken på denna ärkesopa äcklar mig. Jag är så förbannad att jag helt enkelt inte klarar av att avsluta mitt verk.
You can put the blame on Ana Gina, som Akon sade.
Nej, nu måste jag samla mig. Men tro mig - jag återkommer i ämnet. Då med en ny och fräsch komedilektion och en minst lika pessimistisk syn på livet som vanligt.
/Max aka Management by Anger
Kommentarer
Postat av: Keso
Indeed. Hon suger som faan.
Postat av: Fisken
Ointressant, kan hon förstå att hon är det när hon bloggar om etniciteter. Dåligt.
Postat av: Xabi Alonso
Jag tittade i ungefär 57 sekunder, men det sved något fruktansvärt i både öron och ögon när jag lyssnar och ser denna människa!
Fråga: Vem är hon?
Postat av: Max
Det är någon sosse. Hon är tydligen programledare för Melodifestivalen.
Postat av: Leslie Nielsen
Vad håller hon på med!!! Varför har du lagt upp denna hemska video?!!?!? Jag har drömt mardrömmar i två veckor efter att ha sett klippet! Ta bort genast!!
Trackback
