Konsten att inte släppa taget
Jag kan uppenbarligen inte släppa taget om ämnet "mat". Jag känner mig tvingad att skriva om det. Det kan i och för sig bero på att jag bara ätit en måltid idag. Men för mig finns det verkligen inte en endaste stund under dagen då jag inte är sugen på mat.
Det är heller ingen hemlighet att vi i lägenheten på Skeppsbrogatan uteslutande serverar gourmetmat. Här har allt från överkokta Bullens till nästan färdigstekta köttbullar funnits på menyn. Och jag tror jag talar för samtliga inneboende när jag säger att de två första månaderna i lägenheten har varit en ren och skär smakupplevelse.
Det är i tider som dessa det inte hade varit helt fel med några faktiskt kockegenskaper. Tänk om jag hade kunnat slänga ihop lite jambalaya likt Jens Persson när middagen lurar runt hörnet. Då hade livet varit en never ending fest.
Nä, min kostcirkel påminner nog mer om Mikael Hjorts. Den mannen äter faktiskt bara fyra olika saker, true story!
/Max aka Huselius
En bedrövlig söndag

/Niklas
När mat står på schemat
Det enda som är kul med det är att jag brukar få käka ett gratis mål den 1:a februari (min namnsdag). Fast det glömmer jag ändå bort varje år.
Haket jag pratar om stavas självfallet Tasty Burger. För det första: vilket simpelt, yet genialiskt namn. I for one blir förbannat sugen på en fettdrypande burgare direkt jag hör/ser namnet. Då kan inget hindra mig från att komma stapplandes in på Tasty för att trycka 90 gram kärlek rakt in i limpinkastet.
I allmänhet måste jag säga att mat är gott. Helst av allt vill jag aldrig sluta äta, det är roligt att äta. Ett av mina största intressen här i livet är att käka god mat. Det ska man göra så ofta man bara kan!

NORMAL. Vilken trevlig burgare. Det är jättekul med mat.
Men självklart finns det även andra fullt värdiga hamburgerhak.
Jag listar några av dem:
Frasses. Det finns inget ställe som rockar pommeskrydda på samma nivå som Frasses. Smakerna kommer i allt från cheddar till sourcream och det gör att deras potatispinnar blir något av en utanför kroppen-upplevelse.
Korvgubben. Det bästa med korvgubben är att du får mycket mat. Men måste också tillägga att det är helt fantastiskt att du får en gratis originaldipp bara du frågar efter en. Classic!
Donken. Perfekt när man vill logga in efter en hård afton för att hänga fem cheeseburgare. Vi har alla varit där tror jag och vi kommer alla att hamna där igen.
Honorable mentions: Toscana, Allstar.
/Max aka Huselius
Marcus vs Petter 1-0

Inte är det fel med långa toalettbesök
Tills vidare får vi klara oss med den kunskap som Dassboken ger oss!

Den bästa "bean" finns på vägkrogarna
Med detta sagt hade jag tänkt ranka, med en kort motivering, de tre bästa dressingarna/såserna du kan ta med dig till en öde ö. Nu får det bära eller brista:
Bearnaisesås. Gjordes för första gången i Frankrike under mitten av 1800-talet. Uppkallades efter det sydfranska området Béarn. Världens bästa sås om du frågar mig. OM det var socialt accepterat att alltid gå runt med en burk "bea" i väskan skulle jag ta med den på varenda restaurang jag besökte. Beasås passar till allt. Fisk, pommes, potatisgratäng, pizza och pasta.
Heinz Ketchup. Ketchup är en typ av tomatsås och Heinz är den bästa som finns på marknaden. Felix ska inte ens finnas med i den diskussionen. Felix tomatketchup är till för människor med underutvecklade smaklökar.
Hur som helst, du kan bli less på ketchup. Men den lessheten varar MAX en dag. 24 timmar senare är det lika gott som första gången du provade det. Förmodligen den bästa "allround-såsen" jag känner till.
Orientdressing. Det här valet var långt ifrån självklart. Ända in i det sista funderade jag om det var vitlöksdressingen eller orientdressingen som skulle knipa bronset. Jag grubblar fortfarande över mitt val, var det verkligen rätt? Men det är lätt att vara efterklok.
Båda två passar utmärkt till kebab och de bägge passar ännu bättre till pommes. Men det var huruvida de passar till pizza som fick avgöra. Där har orientdressingen det knappa övertaget enligt mig. Sen låter det ganska coolt: "orientdressing", spännande och exotiskt.
Orkar inte skriva något urbant uttryck idag. Jag tror vi byter namn till "veckans urbana uttryck" istället...
/Max aka Huselius
Trött

En man ensam
Själv föredrar jag att för det mesta hänga i goda vänners lag, även om jag every once in a while kan njuta av någon timme alldeles solokvist.
Vid det här laget har kanske någon uppmärksam lirare som lusläst bloggen fattat galoppen. Mannen som jag delar kylskåp med, min rumskamrat, sambo och vapendragare, även känd som Niklas, har lämnat staden.
Han har nu varit borta stora delar av gårdagen och även den tid som passerat av tisdagen.
Jag vill inte sitta instängd i lägenheten med igendragna persienner utan någon som helst koll på tid och rum som någon Marilyn Manson-snubbe. Detta har lett till att jag funderat en hel del under natten. Hur ska jag göra för att inte försumma mig själv under dessa dagar som min huskamrat är på resande fot?
Och det var då det kom som en blixt från klar himmel. Jag ska självklart gå ner till Pressbutiken Aurora och köpa tuggummi, fem minuter som kommer att förgylla min vecka. Sen kanske jag ställer mig i hissen under några timmar och hälsar på alla som kliver in och ut.

ATT UTNYTTJA VINDEN. Frågan är om jag bygger ett vindkraftverk eller ett vindskydd?
Ska köra på ett nytt koncept ett tag nu när förändringens Mia Skäringer-vindar blåser. Jag hoppas att jag kan göra något bra av vinden och bygga ett vindkraftverk, men jag tror att det lika gärna kan bli ett vindskydd.
Vi får se hur länge det håller. Det jag pratar om är dagens urbana uttryck:
Denna gång har jag valt att köra på ett amerikanskt sådant.
Go Ham - A derivative of the word mayhem. Verb. To go crazy, all out, like a bro.
Exempelvis: Shelley hit me in the balls and ran, I'm going ham the next time I see her.
Ett fräscht uttryck ni ska svänga er med i framtiden när ni känner för att gå bananer.
/Max aka Huselius
Mammas ord är min lag
Det kommer att ske en förändring i bloggen. Mina inlägg kommer inte att avslutas med min karaktäriserande slutkläm - några väl valda ord om Mia Skäringer. Jag har fått order från min mamma att inte skriva dumma saker om hennes favoritkomiker. För mig känns det självklart väldigt tråkigt och jag kan känna att inläggen framöver inte ens kommer vara en skugga av de fem första jag skrev. Nä, men allvarligt talat. Det var lite onödigt att hoppa på Skäringer på det viset...
Mia Skäringer är säkert en jättetrevligt tant. Jag tycker tyvärr bara inte att hon är rolig. Förlåt alla Mia-lovers som blivit sårade och förlåt framför allt till Mia själv som förmodligen hängt på vår blogg dagarna i ända. Återigen, förlåt!
I stället vill jag finisha med en konversationsmördare utan dess like. Kika ut det här klippet från Grotesco, säsong två.
/ Max aka Huselius
Roligt - manligt - stolta över grabbarna
Jobba hårt i 93 minuter, det ger utdelning
/Niklas
20 minuter fotboll gör susen för sinnet
Hursomhelst, hade möte i Previahuset (även känd som Hermelinen) så passade på att sätta mig på spinningcykeln på Helex efteråt. En massa möten på senaste, visst låter det coolt! Oerhört.. det är faktiskt riktiga möten. I basketsammanhang vill man ofta träffas och sätta sig ner, diskutera saker och ting.
Såg första 20 minuterna av Sevilla - Porta i Europa League under tiden jag cyklade, gillade hur Sevilla försvarade sig, höll ihop backlinjen bra och var alltid ute och stötte på boll när Porto närmade sig farligt område. Bra analys Niklas!
Liverpool spelar mot Sparta Prag nu, står 0-0 och matchen är säkert klar när inlägget är färdigt. Ni får ingen analys av den matchen eftersom jag rattade in den nyss. två min kvar innan tilläggstid.
Jobbade idag, kikade på enkätundersökningarna och hittade intressanta svar från länets alla hörn. Spillde även kaffe på mina jeans idag, skulle sedan gå från Idrottens hus till shell.. fruktansvärd smärta av denna hemska kyla! Nu får det vara nog.
Max fyller år idag, bjöd han på parisare nu efter träningen. Imponerad över mina fantastiska matlagningsegenskaper. Steka ägg och korv samtidigt som man slänger in bröd i mikron.. en bedrift som heter duga!
Ett inlägg, varsågod. Det tog på krafterna ska ni veta!
/Niklas
Dags för korvgrillning på Ormberget
Hat har varit ett återkommande tema i inläggen jag hittills mäktat med i denna blogg. Om än kanske inte huvudtemat, men de flesta inläggen är skrivna med en smått morbid underton.
Vi känner alla till att hat och rädsla formar grupper. Att hat förenar människor. Därför måste ett konstant och omotiverat hat vara det absolut bästa sättet för mig att nå ut till den stora massan.
"Vad är väl en bal på slottet?" tänker du kanske då.
Och om detta är vad som ploppar upp i ditt hjärnkontor när jag pratar om hat finns det inte mycket att göra. Då är du förmodligen dum i huvudet, eftersom att det inte har något att göra med vad jag nyss skrev.
Anyways, jag har tänkt fortsätta på det ack så framgångsrika inslagna spåret. Att lista en rad onödiga grejer. Denna gång riktar vi in oss på aktiviteter en del kufiska människor tycker är underhållande, men som i själva verket är imponerande tråkigt.
Samarbetsövningar/lekar. Kan ju vara kul om man vill skapa en dålig stämning och har någon sorts form av ironisk tanke bakom det. Tror dock inte att så många har det. Samarbetsövningar är alltid lika awkward och det blir inte bättre när vinnarskallar delas in med oatletiska kroppar som drar ner hela laget. En jobbig känsla.
SAMARBETE. Oj, vad roligt det här är. Om någon ler så är det bara för att skapa en illusion av att de har kul.
Utflykter i naturen. Främst vintertid. Det är iskallt, det är becksvart, du befinner dig mitt i skogen och stapplar dig fram med alldeles för långa skidor. Halvvägs in i skogen inser att du glömt långkallingar, det blir ännu kallare och du snubblar ner i en snödriva. När du väl kommit fram till den slitna grillplatsen som alla hypat upp till skyarna misslyckas du med att grilla dina falukorvar som blir kolsvarta hur du än gör. Summa summarum:
Du håller på att frysa ihjäl, du är hungrig och det är tio grader för kallt för att du ska kunna pissa. Det här måste vi göra om!
Fiske. Det kan ju säkert vara hur kul som helst. I ungefär 30 minuter, sen har man varit med om det. Inte en chans att jag skulle kunna ha tålamod att åka runt i timmar på en båt för att fånga fiskar som ändå är för äckliga för att ätas. Jag kan förstå grejen runtom fisket, gemenskapen, resan o.s.v. Men själva akten att fånga en fisk är långt ifrån min kopp te.
Det enda som är kul med Mia Skäringer är att hon är ful. Och inte ens det är särskilt roande.
/Max aka Huselius
En humorlektion
Jag kan själv stoltsera med att jag bara tycker om bra saker. Stil, klass och tänkvärt är ord som definierar de ting jag håller allra varmast om hjärtat (känn ironin flöda). Därför tänker jag ledsaga er som famlar i mörkret genom att lista ett antal saker som inte är roliga på något sätt. Patetiska försök till komik som slutar med ett tragiskt magplask.
Nåväl, enjoy!
"Roliga" grimaser. Det finns ingenting roligt med det. Det är förmodligen något fel på personer som skrattar åt grimaser eller så är dessa individer bara fantastiskt lättroade.
Bloopers. Folk som ramlar, fåglar som flyger in i glasrutor, hundar som jagar sin egen svans, you name it! Det är ytterst sällan en blooper av någon form är rolig. Jag kan erkänna att jag någon gång skrattat åt en blooper, men statistiken 1 på 100 är inte särskilt smickrande.
Mia Skäringer. Jag finner inte ord som kan beskriva hennes uselhet. Det är troligen bara tanter över 45 år som skrattar åt henne. Utan Skäringer hade Solsidan KANSKE kunnat mäta sig med svensk humors stolthet - Grotesco! Visst, Mia Skäringer är ett stort skämt. Men tyvärr inget roligt sådant...
Jag känner att tillfället kräver att jag belönar er med en dos högkvalitativ humor. Det stod mellan Chappelle Show, Grotesco, Ingen bor i skogen och slutligen Varan-TV. Fyra olika program som levererar komik av högsta rang. Skall även sägas att Will Ferrel är sjukligt duktig, mannen måste få cred för arbetet som han stoppar in.
Hur som helst: Chris De Kök från Varan-Tv.
/Max aka Huselius
Jag ser det insnöar
Du engagerar dig till tusen eller så ligger du i soffan med ett glas isvatten och börjar svettas av tanken att gå till köket för påfyllning.
Det finns många saker i min närvaro som jag inte bryr mig ett dugg om, därför spenderas många av dygnets timmar i soffan med halvöppna ögon. Men every now and then snöar jag in mig rejält på något.
Och sedan begynnelsen har jag varit grymt insnöad på ett antal saker. Basketstatistik, hiphop, TV-serier och Coca-Cola. Dessa fyra är några av mina all time favorites på den listan.
Det är fascinerande hur jag kan känna suget att till exempel ta reda på Kobe's statistikrad efter en halvt betydelselös match mot Cleveland Cavaliers. Hur jag kan leta mig fram på nätet i timmar bara för att slutligen hitta en halvdan Fabolous-låt. Att jag känner mig tvungen att dricka 1,5 liter cola och maniskt pressa i mig 300 gram chips varje gång jag umgås med någon kvällstid. Suget är brutalt, känslan när jag väl gör det är underbar och tillfredsställelsen efteråt slutför cirkeln. Vid speciella tillfällen hände det även att jag satt med ett skolarbete som var snuskigt tråkigt, kom in i rytmen, kände flowet och aldrig ville sluta. Då kunde jag slänga ur mig kunskapsbomber lika ofta som The Game namedroppar när han rappar (tro mig, det gör han sjukt ofta).

DOMINANS. Ett vinnande leende och en trofésamling som talar för sig själv. Kobe är kingen.
Men helst av allt engagerar jag mig nog inte alls. Livet i soffan på Skeppsbrogatan klär mig alldeles för bra, så jag stannar nog i den ett tag till.
Mia Skäringer är ungefär lika rolig som jag är bra på att åka skridskor.
/Max aka Huselius
TV6 mellan 23-01.30, guld för den med sovmorgon
My deepest apologies
Att glömma uppräkningen av karaktären Johnny "Drama" Chase från serien Entourage på min lista var det dummaste jag kunde göra. Med sin familjära nuna, visdomsord, sköna berättelser och växlande personlighet är han en karl man inte kan annat än älska. Det är genialitet på hög nivå hur den här mannen kan gå från att ena sekunden vara självsäkrare än Zlatan till att uppträda lika osäkert som en flicka i de tidiga tonåren. Det här är en man som jag verkligen lider med när hans tillvaro är i spillror och även en man som jag skulle vilja hinka en bärs med när han just fått sig en roll i en stor film. För att jag glömde denne gigant ber jag så hemskt mycket om ursäkt till alla som kände sig kränkta.

FUNDERSAM. Ett funderande nylle. Hur skön ser inte "Drama" ut att vara?
Vill också tillägga att Mia Skäringer kan vara Sveriges överlägset bästa komiker genom alla tider. Nä, jag skojade bara. Mia Skäringer suger.
Vänster, ner, höger, upp.
/Max aka Huselius
Att hoppas på andra
Faktum är att det finns en stor skara människor som jag önskar motsatsen till framgång här i livet, fast mest inom idrott. Jag tänker först och främst på en av NBA's sämsta basketspelare LeBron James.
Men sen finns det också ett gäng personer som gör mig alldeles varm i kroppen när de presterar. Häftiga, självsäkra snubbar som inte tvekar att välja det lite svårare och lite stiligare alternativet i många lägen. Det kan handla om att slänga i en snygg dunk när man kommer fri mot korgen i basket eller att pröva sig på den där extradribblingen i fotboll. Dessa människor är till största del idrottsmän - men det finns också ett antal figurer som levererar på andra plan än inom sport. Därför har jag bestämt mig för att sammanställa en lista som innehåller några av de personerna som gets my juices flowin':
Kobe Bryant. Vad ska man säga? Killen har varit bäst ända sedan sin andra säsong i Lakers och har bjudit på fenomenala konstnummer since '96. Han är känd för att aldrig missa ett avgörande skott och är den bäste basketspelaren genom alla tider.
Zlatan Ibrahimovic. Klackar, vågade frialanssejourer på det öppna gräset och ett skyhögt självförtroende. Zlatan tycks vinna ligaguld vars han än befinner sig och är enligt mig den störste gangstern inom modern fotboll.
Barney Stinson. En brutalare womanizer har sällan skådats. Han är ett barn sinnet, men en kostym har aldrig suttit bättre på någon som promenerat på denna jord. Han har alltid en massa sköna teorier och säger aldrig nej till en utmaning.
Carlos Wheeler. En man som förstått vikten av show inom idrott. Matchens utgång underordnas ofta den egna prestationen och det kan tyckas vara barnsligt, men enligt mig är det coolt. Ibland. Och det är ingen hemlighet att Carlos, med sina utsvävningar, också givit Plannja två SM-guld.
Lil' Wayne (Dwayne Michael Carter). Han har titulerats som The Greatest Rapper Alive, med all rätt. Mannen fullkomligt spottar ur sig låtar med metaforer som slår knutar på folks tankar. Efter sin tripp till fängelset Rikers Island blev han bara ännu karligare.
Där har ni folks. Mitt första riktiga inlägg som bloggare slutar här. Det känns helt okej.
/Huselius