Det var en gång för länge sedan en margarinfabrik. På margarinfabriken jobbade Karl Magnus. Han var inte riktigt nöjd med sitt jobb på löpande bandet, han bytte därför arbetsplats.
Fastighetsmäklare var Karl Magnus nu. Karl Magnus fick meriterande uppdrag att hitta hus åt Ankeborgs allra finaste invånare: Julia Garderoberts. Uppdraget började bra, men gick senare åt skogen – som vanligt.
Tjänar man 30 öre i timmen bör man inte nöja sig med att vara myntputsare åt sin morbror, därför väljer man att sticka till Oppfinnar-Jocke och be han slänga ihop en avlyssnarmaskin som kan identifiera hot mot Pengabingen på mils avstånd. På detta vis skapar man en bonus för varje attack som avvärjas. Bonusar kan vara positiva och negativa, ökar man styrkan på maskinen så att den identifierar myror som attackerar en sockerskål som tvingar Joakim att spränga stora delar av centrala Ankeborg. Då har något inte riktigt gått som det borde. Man kan undra vem som är en girig, sniken, gammal snåljåp då.
Trädgårdsmästare, fönsterputsare, cateringchef, Kalle har haft många jobb genom åren. Mannen på Paradisäppelvägen borde ha ett kontaktnät och referensregister som heter duga, men hans obotliga klantighet gör att han sällan har samma jobb två serier i rad.
Jag förstår att ni vill ha referat från fler serier och mina åsikter om vem jag tycker är bäst i Ankeborg. Ledsen, det får ni inte. Ni kan ringa mig för fler kommentarer kring detta inlägg: 0200-219 219, fråga efter Lars-Åke så kopplar min sekreterare vidare samtalet till mig.
Dokument från sidan - Del 4: Ingvar Oldsberg & Björn Hellberg
När jag var ung spenderade jag och min familj några timmar i veckan framför den berömda televisionsapparaten.
Under den perioden av mitt liv imponerade jag på alla genom att lusläsa TV-guiden och briljerade med svar på frågan vad som visades på TV. Det var tillsammans med fotboll och landhockey mitt största intresse mellan åren 1997-2002.
Måndagar visades Skärgårdsdoktorn, det satt vi naturligtvis bänkade i soffan för att se. Riktigt spännande med den fantastiska läkarbåten som jag imponerades av.
Tisdagar var under vissa årstider en helig dag på Genvägen. Allsång på Skansen kunde vi missa, men klockan 21.00 fanns det bara en sak att göra: Morden i Midsomer på SVT1!
Onsdag och torsdag var det inte mycket annat än om det visades någon film. Dödagar.
Lördagar var det såklart Bingolotto och Melodifestivalen, det sistnämnda följdes fram till 2004 då Lena PH vann med det gör ont, efter det dog intresset från min sida. En favorit var Prat i kvadrat, fantastisk underhållning med roliga komiker. Disneydags var för en nioåring en självklarhet! Disney som bara blir sämre med åren, men det är inte dagens tema.
Söndagar visades klassikerna Snacka om nyheter och 2 mot 1 med Stellan Sundahl som programledare, kvalitativ underhållning. Beck visade rullar, men det var mer på senare år.
Men den riktiga TV-dagen var fredagar.
Upp till bevis och Så ska det låta i all ära, men det mest underhållande som visas på TV var och är På spåret!
Favoritdeltagare har varierat. Hoa-Hoa är rolig. Stefan Holm var lite tråkig men idrottare och det är inget minus. Adde Malmberg var också lite av en favorit då han deltog. På senare år har Johan Wester fått mina hejarop i soffan, Peter Apelgren som blev årets segrare är också en riktigt trevlig person som vann välförtjänt.
Programmet har hållits ihop av en dynamisk duo som gjort ett fantastiskt jobb för att locka TV-tittare.
Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg har gjort fenomenala år som programledare. Ingvars tajming för att riva ner skratt och applåder från publiken, Björns fantastiska kunskapsbank då han bara spottar ut information och statistik från allt mellan himmel och jord.
Ingvar och Björn ledde världens bästa TV-program!
Kristian och Fredrik var kanske de bästa att ersätta dem med, även om min röst låg på Rickard Olsson som programledare. Fredrik Lindström är riktigt duktig som domare.
Visst blir man glad när man ser dessa herrar!
Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg gjorde fredagarna på Genvägen till en fest, svensk underhållning när den är som allra bäst.
Fotboll är något jag brinner för. Under hela min uppväxt har jag alltid älskat fotboll.
När jag var ung så hade jag långt, blont och lockigt hår. Men olyckan var framme och jag fastnade i en svarv. Nu ser jag ut såhär, fulsnygg. Med mina blonda lockar lirade jag tillsammans med ett mycket trevligt gäng på stadsdelen Lövskatan i Luleå Kommun fotboll på en gräsäng nedanför Kantgatan.
Vi levererade skruvade inlägg åt varandra, sköt straffsparkar, bunkra till balkonger och matchade även lite då och då. Fotboll var en hobby, ett nöje, en fritidssysselsättning. Aldrig hade jag en tanke på att med mina blonda lockar lira i en förening såsom IFK Luleå. Några år gick och här är vi nu. Stelopererad, i båda höfterna.
När det handlar om fotboll finns det en människa som jag beundrar lite mer än någon annan. Denna person har varit en viktigt del för att forma den människa som jag är idag. Förmodligen är det han som är lite av en extra förbundskapten, jag har hört att Erik tar hjälp av denna person när han scoutar motståndet.
Jag talar såklart om Viasat fotbolls expert Ola Andersson. Rit-Ola som vid varje stort mästerskap som SVT sänder står vid ritbordet och analyserar sönder varje landslag som passerar hans väg. Ola spelade i AIK när laget mötte Barcelona 1997. De tog ledningen med 1-0 efter bara några sekunder via Pascal Simpson, men möter man Barcelona på Camp Nou är det svårt att vinna om motståndarna inte heter Liverpool.
Jobbet Ola gör varje helg i Viasat är vitalt för att kanalen ska leverera kvalitativ fotbollsunderhållning. Försnack och halvtidsanalyser är inte alls lika effektfulla utan Ola Andersson. Hans detaljerade och kunniga förklaringar får till och med den mest ointresserade TV-tittaren att lysa upp.
Ska vi kika på ett klipp med Ola? Jag tror det.
Johanna Frändén är kanske den sämsta "expert" SVT kunde hitta. Varför kvotera när det är folk som inte kan saker?
Viktigt att påpeka är att jag ljög för er i början av inlägget. När jag var ung hade jag inte alls blont, långt och lockigt hår. Jag hade brunt, långt och lockigt hår, tro det eller ej. Nu har jag rakt, kort och blont hår. Fulsnygg lämnar jag till er att bedöma, jag bryr mig ändå inte. Människor är bra konstiga.
Ett gäng spanska män skulle till att göra stora förändringar i deras vardag. Ett gäng spanska män skulle till att göra stora förändringar i andras vardag. Förändringarnas vindar blåste över världens kulturhuvudstad. Medelhavsvindar.
Real Sociedads lag skulle försvagas. Valencia skulle få det svårare ett upprepa bedriften att vinna spanska La liga. Teneriffa skulle bli en målskytt fattigare. Men staden som har lever i bassängen skulle nå den framgång som saknats under tjugo års tid. Att de inte nådde det viktigaste målet var en sak, men i mångas ögon var det dessa spanska herrar gjorde snäppet större.
Laget som drabbades positivt av förändringen åkte på en rejäl världsomsegling runt Europas alla hörn.
På sin resa åkte de till furstendömet för att sparka ut Monacer.
En återkomst till Spanien och La Coruña för att slå ut Deportivo.
En tripp till Grekland för att utmana brassar.
Till Tyskland och staden med likartade namnet, käkade de pastej månne?
I Italiens norra huvudstad Turin mötte man en stor svensk bosnier med stor näsa.
Innan det var dags att göra upp om trofén skulle de till de blåas näste i London.
När man är på resande fot likt detta så är det oändligt viktigt att man har något trevligt, mysigt och stämningsfullt att komma hem till. Har man ett hem som Anfield förstår jag att man klarar av vilken resa som helst.
Sista orten på tur stod Istanbul. Onödigt att inte fullfölja uppdraget då det även här fanns något trevligt att komma hem till. 100 000 sjungande och jublande invånare.
Många hävdar att hjärnan bakom denna cuptriumf hette Rafael. Jag hävdar att han hette Xabi. Xabi Alonso. Utan Xabi hade mittfältet stått stilla, forwards hade varit utan bollar att jobba med och backar hade tvingats gå alldeles för högt upp i banan. Hade Rafael valt att inte sälja mittfältsgeneralen Alonso till Madrid sommaren 2009, då hade man på allvar jublat i maj 2010 efter 20 långa år utan den riktiga framgången som Rafael skulle ordna. Luis, Rafael och Xabi.
Xabi hade förvandlat silvret till guld, men gavs aldrig chansen. Liverpool har sedan Xabi såldes visat sig aldrig riktigt hittat generalen som bestämmer på mittfältet. De lär inte göra det heller, om inte Kenny slår en signal till José och förhandlar om generalen.
Att hylla bra prestationer är viktigt, oavsett om det handlar om ett lags insats eller en individuell prestation.
Sedan 2001 har Skogsvallen besökts för att se när IFK Luleå spelar fotboll. När laget kvalade till Superettan mot Brommapojkarna började intresset för detta fantastiska fotbollslag trappas upp.
En spelare som följt med på denna resa under nästan hela 00-talet är min namne Niklas - Backman.
De tre Niklasarna som dominerade i IFK under denna period; Berglund, Backman och Erixon. Kanske var det därför intresset för IFK blev så brinnande? Men det fanns en som stack ut, han som stod för den offensiva delen. Niklas Backmans betydelse för IFK Luleå kan jämföras som Anders Burströms nuvarande betydelse för Luleå Hockey, Håkan Larssons för LF Basket. Viktiga pelare som det kan vara rent ödesdigert om man plockar bort.
1
Niklas Backman var och är en sann IFKare av hög klass!
Niklas Backman spelade en stor betydelse i IFK Luleå som offensiv högerytter, men bildade ofta anfallspar tillsammans med bland många Per Mättevainio, Johan Isaksson, Anders Wallerström och sensationen Magnus Johansson som öste in mål för några år sedan (kommer du ihåg honom Oskar?).
Under åren med Per Nyström-Jensen gjorde Backman oändligt viktiga insatser för att IFK skulle nå andraplatsen 2006, 2007, 2008 och 2009.
Som lagkapten när IFK Luleå spelade i Robertsfors sista omgången 2007. De flesta kan historien, IFK leder serien med en poäng före Ersboda. Seger och division 1-platsen skulle vara säkrad.
Robertsfors gör 1-0 tidigt. IFK tvingas flytta upp laget.
Robertsfors gör 2-0 och IFK är i brygga.
Robertsfors gör 3-0 på kontring när IFK spelar med 2 backar.
Robertsfors gör 4-0 på ytterligare en kontring.
I och med att Ersboda vinner sin match missar IFK avancemang.
Kanos härliga vrål efter Backman när han ville ha bollen på det centrala mittfältet "Backman, Backman, Backman!". När han stormade fram efter högerkanten var det få som kunde stoppa honom, inte ens när han gjorde comeback 2009 efter ett års uppehåll. En fenomenal förstärkning som återigen höll på att leda till avancemang, men andraplatsen var ännu en gång ett faktum.
Årets upplaga av IFK innehåller ingen Backman. Jag tror därför säsongen kommer bli tung för de blåvita grabbarna i division 1. Kalle Norrbin i all ära, men han är ingen Backman. Johan Isaksson och Per Mättevainio, tveksam till att de klarar sig lika bra utan Niklas Backman som levererar pastejer i straffområdet. Fredrik Waaras hopp står till att han får ett samtal av den forna storstjärnan som är sugen på ytterligare en återkomst till IFK.
Tröjan ska hissas i taket, eller iallafall på väggen i kanlilokalen på Örnäset!
Tänkte bara köra en hederlig makaroner och korv-middag, men vi hade matlagningsgrädde som går ut idag så varför inte slänga ihop en liten stroganoff?! Korv, ketchup, matlagningsgrädde, salt och en näve svartpeppar. Där är mitt recept på en fantastiskt god korvstroganoff.
När jag stod som bäst och väntade på att makkisarna skulle hällas ner så slog det mig att det är väldigt sällan jag äter korvstroganoff med makaroner. Detta finner jag lite lustigt, varför äter folk ris till denna himmelska rätt?
Ris smakar nästan ingenting och den lilla smaken som du lyckas klämma ur från ett riskorn är inte alls särskilt god.
Varför äter inte alla alltid makaroner till korvstroganoff?
Makaroner är goda, enkla och roliga. De finns i flera former och färger. Det är helt oförståerligt att jag under hela min uppväxt praktiskt taget alltid ätit korvstroganoff och ris.
Varför?
Korv äter man inte, iallafall inte jag, tillsammans med ris. Korv och makaroner (spaghetti) är det som gäller.
Lägg till lite sås, kalla det korvstroganoff och du får en helt ny maträtt? Som kräver helt nya tillbehör? Om jag vill ha lite extra ketchup till korvstoganoffen (mot förmodan då det innehåller en hel del ketchup), då är det i princip omöjligt då ketchup och ris inte får blandas!
Nej tack till ris och korvstroganoff!
Med makaroner är det inga problem att tillsätta ketchup, du kan till och med hotta up med en klick smör utan att någon kollar snett på dig!
Smör ingår i pasta. Du tillagar den, tömmer på vatten, klickar i lite smör, samlar alla runt bordet, lägger upp alla tillbehör på tallriken och avslutar med en klick smör till. Så är jag uppvuxen, dock bara en av mina föräldrar som uppmuntrade att göra detta. Barn härmar beteenden, klickar han smör i pastan vill jag också klicka smör i pastan.
Här sitter jag, stabila 69,5 på mina knappa 180 centimerer. Mer smör i Pastan!
Tvätten snurrar i maskinen, snart dags för sekretariatsuppdrag nummer två för dagen.
I afton blir det palt, dock inte i läggan utan på gatan där man aldrig blir sen.
Har som vanligt väldigt mycket att berätta, men väldigt lite ork att skriva. Slänger upp ett trevligt Youtubeklipp här nedan istället så får ni roa er genom att se på rörliga bilder istället för stel text.
Den nya kaffebryggaren invigdes igår, doserade dock för svagt.. men man lär av sina misstag. Tappade nog räkningen och missade en kopp.
Anders och Måns Wienersångare.
Imorgon bänkar ni som kan er framför TV:n eller datorn 14.30 och ser Sunderland-Liverpool på Stadium of light.
Dubbla korpmatcher efter det, söndagen kan bli succé eller pest.
I detta inlägg ska jag lägga upp en helt fantastiskt bra låt.
Nu visar det sig att denna låt inte finns på Youtube för allmänn beskådning, men jag sökte på en dansk musikvideohemsida och se där fann jag den. Danskar är duktiga på virus, men jag tror denna är befriad från dessa.
Några av basketspelarna i Höken pojkar 91 känner igen den här låten från resorna till och från Kalix.
Här har ni låten som Lennart så ofta dunkade på i Chryslern och Opeln:
Jag springer omkring med ett gäng kompisar, som jag inte kommer ihåg vilka de var, i Vad jag kommer ihåg som en "smurfby", svampliknande byggnader som är fyllda med olika affärer allt från sport till mat. I dessa affärer springer jag omkring och letar min chef (jag hoppas du läser detta!) som jag av någon anledning är väldigt angelägen att få tag i.
När jag springer och letar i smurfbyn så träffar jag ett par av hans kollegor som vägleder mig till en skog. Jag fortsätter nu jakten på chefen helt själv mitt ute i skogen. Då händer något som hade varit hiskeligt läskigt om det varit på riktigt. Marken börjar skaka och helt plötsligt märker jag att solen exploderar!! Jag fattade ingenting! I drömmen slår tanken mig "detta måste vara en dröm".
Jag nyper mig i armen och kommer fram till att det inte är någon dröm. Jag står själv mitt i skogen, utan någon att ta med mig till helvetet. Jorden var på väg mot sin undergång. Jag springer och springer i en riktning där jag hoppas civilisationen finns. Inget tecken på liv någonstans, utan bara en sol som precis sprängts i bitar, bitar som var på väg och krossa jorden i ännu mindre bilar.
Mitt i jakten på överlevnad så vaknar man naturligtvis.
Klockan var då strax efter fem. Vaknade igen sen vid sextiden, för att sedan invänta uppstigning halv åtta... Är trots detta inte jättetrött.
Om jag vore en duktig tecknare skulle jag kunna rita en bild på det jag drömde om inatt. Detta är så nära jag kunde komma med hjälp av Google.
Dagens sena frukost har bestått av Loops och rostat bröd!
Jag har Oskar att tacka för att han hjälpte mig upptäcka dessa magiska godsaker, Loopsringarna är magiskt goda och mixar man det med ett par rostade bröd med valfritt pålägg (idag blev det kaviar) blir det en helt utsökt frukost.
1-0 - målet tillhör naturligtvis Luis Suarez, men Kuyt stöter in bollen bakom Edwin van der Sar.
2-0 - Dirk Kuyt nickar in en dålig rensning av Nani på Luis Suarez inlägg. Edwin van der Sar chanslös.
Halvtid.
3-0 - framför the Kop! Kanonfrispark genom muren av Luis Suarez, bra räddning av van der Sar men Kuyt kickar in returen i nättaket som inte den holländska kollegan kunde hålla fast.
3-1 bjuder man på, bedrövligt tycker jag.. Tror nog Pepe var sugen på att hålla nollan, men what the f***.
Summa summarum, en helt otrolig match denna söndag på Anfield!
Kan också flika in att Höken P95 och Höken F96 vann Lilla-VM i Gällivare/Malmberger idag, åldersklassen var 1995.
Killarna vann sin final mot Jokkmokk med 95-49 (!).
Tjejerna besegrade en tajt final mot Gammelstad med 52-49!
1
